Shepherd's budgets
Kategori: Hantverk, Reenactment
Det här inlägget får en engelsk rubrik, helt enkelt för att jag inte kan komma på något bra namn på de midjeväskor i nät man kan se fåraherdar bära på medeltida illustrationer, t.ex här: (Ursäkta snusket)
Bible historiale (BNF Fr. 9, fol. 32v), beginning of the 15th century (och detalj)
•Annunciation to the Shepherds, book of hours (Bibl. Sainte-Genevive, MS 1277, fol. 053), c. 1433-1465
Samt här:
Collected Works of Christine de Pisan (British Library MS Harley 4431), 1410-1414
Janne har kommit att kalla dem för tarmar, men jag tänkte inte ge upp hoppet på en bättre svensk översättning riktigt än. Namnet budget kommer från Karen Larsdatters sida, hon har gjort en fantastisk sammanställning med bilder från flera århundraden och förklarar väskan så här:
Shepherds are frequently depicted with a sort of waist-pouch or satchel which are sometimes referred to as a "budget" (from the French word bougette, meaning a sack); sometimes these are called “scrips” or “wallets.”
The budget seems to have been used to carry newly-shorn wool (newly-shorn locks can be seen poking out of a shepherd’s budget in Bronzino’s Adoration of the Shepherds) or other goods; sometimes a flute appears tucked between a shepherd's hip and the budget.
In some cases, it appears that the budget appears to be a sort of net bag; in others, leather.
The budget seems to have been used to carry newly-shorn wool (newly-shorn locks can be seen poking out of a shepherd’s budget in Bronzino’s Adoration of the Shepherds) or other goods; sometimes a flute appears tucked between a shepherd's hip and the budget.
In some cases, it appears that the budget appears to be a sort of net bag; in others, leather.
Jag har genom åren gång på gång återkommit till Karen Larsdatters fantastiska länksamling, jag kan inte nog säga vilken tillgång den är för oss medeltidsfantaster. Det är väldigt lätt att fastna och drömma sig bort! Dessutom lär man sig att titta efter saker man aldrig tänkt på förrut. Den här gången gällde det alltså nätväskor. Varför? Jo, Janne hade slut på nätbindningsprojekt och ville testa något nytt efter att ha färdigställt det här hårnätet:
Jag är ju inte så hemma på nätknytning så det bästa jag kunde komma på var alltså dessa ständigt återkommande herdeväskor. Inte för att det är så många som reenactar herdar, men vad sjutton!
Eftersom Janne är en handlingens man måttade vi upp en ungefärlig maskstorlek och bredd på väskan/säcken/ränseln och han satte igång. Försvarets lingarn kändes passande i grovlek och fanns dessutom billigt på lokala överskottslagret. Av bindningstekniska skäl band Janne väskan som en lång rektangel istället för som en tub, meningen var att han i efterhand skulle sy ihop den. Dock testade vi först längden genom att knyta den runt min midja. Det gick förvånansvärt lätt att dra till knuten hårt, det kändes som att den endast med en enkelknut satt väldigt stadigt. Smidigt, eftersom man ju måste knyta av och på sig den hela tiden för att stoppa ned grejer i.
Eller?
För en gångs skull gör jag något smart och pillar ned mina vantar i den öppna nätgördeln.
Hm.
De ligger VÄLDIGT bra...
Och det var VÄLDIGT smidigt att stoppa ned dem. Ungefär som i en vanlig ficka. Nätet utvidgar sig precis över vantarna, trycker in dem mot kroppen och tajtar till knuten ytterligare. Jag hoppar runt lite, stoppar ned några gannystan... Nätet expanderar ytterligare men de stannar tryggt på plats.
Och helt plötsligt får jag en sån där insikt, som är nästan omöjlig att få om man inte praktiskt testar grejerna man forskar om. De här väskorna är inte några ihopsydda rör; det är öppna stycken knutna runt midjan. Kanske inte alla, det ser ut att finnas mer eller mindre avancerade modeller, men de på bilderna ovan är inte konstigare än så.
Allt blir genast mycket lättare att förstå; det är lätt och smidigt att stoppa ned ulltussar eller plocka upp sina vantar. Man behöver inte ta av sig något, men inte heller vara rädd för att tappa det man bär på. Vill man vara extra säker snor man gördeln några varv runt såsom man kan se på bilderna ovan.
Ett praktiskt användningsområde idag jag kan tänka mig är förvaring av ull till spånad.
Hur ser det då ut? Jag hade tänkt göra mig till och ta på mig en ylleklänning till fotograferingen, dock har inte formen varit den bästa på sistone (det är helt enkelt jobbigt nog att ta på sig vanliga kläder) och efter att ha dragit ut på det i en månad har ni alltså resultatet här, till jeans och tröja!
