Bomärkt

En blogg om hantverk och historia

Historiska Kompaniet

Kategori: Allmänt, Hantverk, Reenactment, Skinn och läder

 
Har ni varit i Gamla Linköping? Om inte, så är det läge att ta en tur dit nu. Har ni varit där förr så vet ni att det är en plats väl värd att återvända till, gång på gång. Och nu mer än någonsin tidigare, för nu har Historiska Kompaniet öppnat! 
 

"Ambitionen är en stämningsfull butik med allt som behövs för den som är intresserad av 1800-talet. Butiken säljer bland annat käppar, hattar, accessoarer, böcker, heminredning och leksaker. Fokus ligger på 1800-talet, men butiken har även varor från andra tidsperioder.

Lokalen kommer också att innehålla ett skomakerimuseum där man kan se gamla verktyg, maskiner och tekniker för skomakeri från förr i tiden. Det går även att få nya skor tillverkade enligt gammal klassisk stil."

Männen bakom Historiska Kompaniet är Molle Johansson och min vän Ludvig Gustavsson, två välkända namn i reenactor-sammanhang. Jag tror de flesta känner till Ludvigs närmast magiska förmåga att nosa rätt på spännande föremål från det förgångna, jag känner inte heller någon som är så pass mångsidig och kunnig som han när det gäller hantverk. I över tio år har jag varit med honom på marknader och i second handaffärer och förundrats, för inte nog med att han vet vad varenda pryttel använts till, han vet också var och under vilken tidsperiod! Allt med tillhörande källhänvisning, förstås. Genom åren har hans intressefokus förflyttats från vikingatid via medeltid fram till 1800-tal och tidigt 1900-tal utan att de tidigare perioderna för den skull fallit i glömska.
 
För mig ÄR Ludvig Gamla Linköping och det har han varit sedan långt innan han faktiskt började jobba där.
Ett besök hos honom och Karin i Linköping innebar ofta också ett besök i Knyppelboden, i Handelsboden och i Leksaksaffären. Eller bara en promenad i trivsamma miljöer, som alltid blev mer spännande i Ludvigs sällskap. På sätt och vis kändes det nästan lite synd när han skaffade sig sitt skomakeri, inte för att han inte är oerhört kunnig och påläst på både skor, material och maskiner, utan kanske just därför. All den kompetensen till att "bara" tillverka skor i en källare?! Särskilt som det verkligen saknas ett skomakeri i Gamla Linköping.
När Chokladboden bytte lokaler och ett tillfälle öppnade sig sa jag för första gången inte "nej du är inte riktigt klok!" till ett av Ludvigs projekt, utan "Ja, äntligen!" (Vill jag minnas det som i alla fall...)
När sedan Molle kom med ombord slutade jag oroa mig helt, det här kommer att bli riktigt bra!
 
Nu har Ludvigs fina skomakeri fått det mer rättvisa epitetet skomakerimuseum och produktionen kommer att ske för öppna ridåer de dagar turistgenomströmningen är lite mindre. Årsvis samling av prylar och kunskap får äntligen sin mening och Historiska Kompaniet får ett minst sagt spännande utbud.
 
Jag själv slog till på en seglarmakarhandske till Janne och testade en rad tjusiga hattar, men vad sägs om medeltida kryddblandningar, (signerade medeltida mästerkocken Sebastian Karlsson) griffeltavlor, korsettfjädrar, vintagekläder, karameller, påfågelfjädrar, spännen, bokbeslag och mycket, mycket mer!
 
 
När vi kikade in som hastigast i söndags möttes vi av ett "välkomna in" från Molle, trots att butiken var full till bristningsgränsen av besökare. Både han och Ludvig är verkligen som klippta och skurna för rollen som butiksinnehavare, välklädda, vänliga och pålästa cirkulerar de runt och ger besökarna den där lilla extra upplevelsen.
 
Nu väntar vi bara på att kaffeserveringen skall komma igång också, Linköping ligger nämligen på perfekt kaffepausavstånd från både Ljungby och Gräsö!
 

Nålbindare unite!

Kategori: Hantverk

 
Alla textilare och historiskt intresserade; se hit! http://www.booomerang.dk/projects/stot-datering-af-den-nalebundne-vante-fra-middelalderens-ribe/ i samarbete med Ribe museum. Vanten hittades på 50-talet i ett medeltida kulturlager och med hjälp av kol14 hoppas man få reda på mer om den.
 
Crowdfunding är ett trevligt sätt för entusiaster att få vara med och påverka, vare sig det gäller film, musik eller bokutgivning. Att crowdfunding tagit steget in i forskningsvärlden tycker jag känns positivt och demokratiskt, en större möjlighet för den lilla människan att göra sin röst hörd. 

Att tälja en nålbindningsnål

Kategori: Hantverk, Nålbindning

Genom åren har jag haft ett ständigt återkommande problem; att hitta någon som vill tälja nålbindningsnålar åt mig. När man håller kurs vill ofta kursdeltagarna köpa sin egen nål, samma sak gäller när man säljer nålbindningshäften och garn på marknader. 2008 gav jag slutligen upp, jag skulle hålla kurs för Medborgarskolan och ingen hade tid att göra nålar åt mig. Så jag åkte hem till föräldrarna med min lilla täljkniv och gjorde dem själv!
Egentligen är det ju inget svårt alls, men jag har stor respekt för trä som material och ännu större respekt för dem som faktiskt kan hantera det. Nu har Janne tagit över tillverkningen här hemma och jag har passat på att fota lite. 
 
Börja med valfritt lövträ, i detta fall körsbär, och klyv ut en lagom bit (ca 1,5x0,7x12 cm). Man kan utgå från ett vedträ  eller från en lite grövre gren. Tänk dock på att aldrig använda träets kärna eftersom det gärna spricker då. Fördelen med att klyva framför att såga är att du följer träets naturliga form och får ett starkare ämne. Om man som jag inte vågar använda yxa kan man lägga kniven mot ämnet och banka med ett vedträ, precis som när man späntar stickor. (Eller iallafall som när jag späntar stickor!)
 
 
Grovtälj ämnet så att det blir slätt. Tänk på att följa träets fiberriktning och naturliga form. 
 
 
Nu är det dags för ögat, det skall göras tidigt i processen för det är här det är störst risk att det skiter sig! Välj den ände på ämnet som är mest homogen, minsta lilla försvagning gör att nålen brister i ögat. 
Jag brukar lägga ned ämnet och skära ut det med spetsen på kniven, Janne gör helst på frihand. Hålet skall vara  så långt och stort det bara går, jag vill kunna få igenom tre trådar lovikkagarn på en gång. Det är vikigt att man fasar ned kanterna fint och att man jobbar från båda sidorna. Insidan på ögat skall vara lätt rundat.
 
 
Nu är det dags att forma till nålens överdel. Du vill ha så lite extra material som möjligt utan att nålen för den skull går sönder. 
 
 
Jag brukar skära ögat rent med kniven, Janne föredrar nålfil. Vilket som funkar så det är bara att välja efter tycke och smak. 
 
 
Spetsen får inte vara för trubbig, men inte heller för tunn och vass. 
 
 
Jag gillar inte sandpapper utan brukar använda baksidan av kniven för att trycka ned fibrerna och få en fin ytfinish på nålen. Men det är också en smaksak.
 
 
Indränkning med rapsolja.
Tips! För att spara på olja, häll litegrann i en burk med skruvlock, stoppa ned nålen, skruva på locket. Lägg burken på sidan. Låt ligga en vecka. Färdigt!
 
 
Skillnaden mellan inoljade och oinoljade nålar av körsbär.