Bomärkt

En blogg om hantverk och historia

Den som inte tittar upp får aldrig se var ljuset kommer ifrån

Kategori: 1900-tal, Allmänt, Hantverk, Loppis/Auktion

Jag brukar ofta säga att om man vill gömma något för mig är det bara att sätta det över min huvudhöjd (ca1,50) så ser jag inte det. Men i vintras var vi på jakt efter taklampor och då är det inte mycket annat att göra än att höja blicken. På besök i Småland åkte vi till Östregård i Moheda, alla loppisfyndares mecka.
 
Östregårds antik och loppmarknad
 
Till Jannes hus behöver vi plafonder för att Janne inte skall slå huvudet i lampan. Det är lågt i tak och Janne är lång.
Faktiskt så fyndar vi också en helt ok plafond, men så faller våra ögon på en helt barock skapelse...
Ufo-lampan! Den liknar ingenting vi tror oss ha sett förut! Mest ser den nog ut som någonting man gjort i slöjden, alternativt ett verk av en överenergisk 60-årig farbror med för mycket tid och för lite stilkänsla. Genom hål i den enorma kopparampeln kikar bara glödlampor ut, den är tung, gedigen och dekorerad med vinrankor(!) och den passar perfekt hemma hos oss! (Men kanske inte hos så många andra.)
Lampan får såklart följa med oss hem och efter att Janne dragit om det elektriska är det dags att hänga upp den: 
 
Ufolampan på plats.
 
 
En mycket märklig skapelse... Det är som sagt hål i kopparplåten där glödlamporna sitter och ingenting som skärmar av dem. Första tändningen blev en bländande upplevelse så nya, mer dämpade glödlampor fick införskaffas. Vi noterar att ingen lampa är riktad ner i den frostade glas-skålen, allt ljus kommer ut ur hålen. En liten miss i planeringen, kan tänka.
 
 
Jag, som brukar berömma mig med att vara duktig på att datera saker, tippar på att lampan är från någonstans mellan ca 1940-60. Vi är övertygade om att vi har skaffat oss något helt unikt. 
 
Men så åker vi en andra vända till Småland och Moheda. Vad är det första vi får syn på där?! Jo, en till ufolampa!
 
Ufolampa 2 från Östregård i Moheda. Janne kom visst också med på ett hörn!
 
En lite nättare skapelse med rosmönster knackat i kopparkronan och små facettslipade glaskupor för glödlampshålen. Aha, sådana hade det nog varit på vår också! (Det hade det inte, visade det sig när vi kom hem och letade efer infästningar.)
Vi går vidare, fortfarande tittandes uppåt. Det har alltså inte gått en månad sedan sist men vi ser helt plötsligt allt med nya ögon, en ny dimension har uppenbarat sig för oss. Och den är full med ufolampor!
 
Ufolampa 3 och 4 från Östregård i Moheda.
  
Men vad är det här?!! Det måste ha funnits någon som tillverkat de här i trakten! Den första i bild har likadana glaskupor för glödlampshålen som ufolampa nr 2, men vad i hela fridens namn är det som pågår med lampan längst bort i bild? Kolla in glödlampornas placering!!! Saken blir ju inte direkt bättre av att det dessutom finns en sockel till ytterligare en glödlampa precis uppe vid taket. Snacka om ljusbomb!
 
Nu har vi börjat bli nyfikna. De flesta kanske inte hade funderat vidare, men sådana är varken Janne eller jag (av den anledningen svarade Janne häromdagen "kvantmekanik" när han blev tillfrågad om vad han läste om på telefonen...)
 
En kväll sätter jag mig och googlar. Det blir lite slumpmässigt först, men snart hittar jag rätt sökord och återigen är jag i den där nya dimensionen.
Först och främst, allt jag har trott är helt åt skogen! Vår lampa är inget udda hemmabygge från 60-talet, det är en antik jugendpjäs och den finns i massor med varianter.
 
I lite enklare utformning med sparsmakad dekor utan hål för glödlampor:
 
 
I mer tillspetsade eller avtrubbade varianter, med nakna utstickande glödlampor:
 
I mobilform med hängande, droppformade amplar.
 
 
Bild från byggahus.se:s forum
 
Med hängamplar och nedhalkad kupa men med glödlampan kvar där uppe!
 
 
Med hjortar, invändigt klädd med siden. Längst upp finns det dock plats för ordentlig stödbelysning av nakna glödlampor.
 
 
Med ugglor som vakar över de facettslipade små glaskuporna. Här någonstans börjar jag inse; de här grejerna är ju faktiskt riktigt coola!
 
 
Efter ytterligare en stunds googling visar det sig dessutom att de fortfarande tillverkas! På Karlskrona Lampfabrik kan man hitta ampellamporna Heidenstam och Fröding.
 
Nytillverkade ampellampor i jugendmodell från Karlskrona Lampfabrik. Heidenstamampeln till vänster, Fröding till höger.
 
Inte lika urflippade glödlampsplaceringar och med betydligt säkrare eldragningar, men jag saknar de svulstiga dekorationerna. Fina är de dock oavsett!
 
 
 
Nu när jag vet hur gamla lamporna är förstår jag plötsligt dem mycket bättre. Det på en gång gedigna och taffliga utseendet får sin förklaring. Det här handlar om en av de största revolutionerna, en av de största förändringar som någonsin inträffat under mänsklighetens långa historia. Och hantverkares och designers sätt att försöka hantera det.
Elektricitetens intåg i hemmen. Inte konstigt det sticker ut glödlampor åt alla möjliga konstiga håll, vi tittar alltså på lampor från tiden när hushållen runt om i Sverige på allvar börjar bli elektrifierade. 
Och jag hade ingen aning. Faktum är att det finns otroligt mycket skrivet om just den här perioden, jag har själv pratat med människor som minns när elektriciteten kom till just dem. Men allt kokar liksom ned till den här:
 
 
Vad glödlampan satt i har jag inte ägnat någon större eftertanke. Ombyggda fotogenlampor, skomakarlampor? Kala glödlampor i hållare (som ju är så modernt just nu!)
Så ser det ut på bildsök efter bildsök på Google också, inga ufo-lampor så långt ögat kan nå. 
 
 
Tyvärr är det ofta så med oss människor, att sådant vi inte tycker är fint/som vi inte kan förstå, det tar vi inte gärna till oss. Vi liksom sorterar bort det vi inte tycker passar in. Uppenbarligen jag också, för jag måste ju passerat under mängder av ufo-lampor under min tid på jorden. Till och med här på Gräsö har vi vår variant:
 
Lampa från Gräsö Gård.
 
Symptomatiskt nog har jag tidigare beundrat de andra lamporna i huvudbyggnaden, men den här minns jag inte ens att jag sett tidigare. 
 
Naturligtvis är inte alla ampellampor av sekelsskiftesmodell fula. Då som nu fanns det designers och det fanns dåliga kopior. Jag tror de flesta skulle bli imponerade (om än aningen överväldigade) av t.ex. den här varianten:
 
 
 Nu kommer det här blogginlägget att likna ett avsnitt av radioprogrammet Stil på P1, men det har verkligen varit så i verkligheten också. Jag har hela tiden dykt på nya, spännande saker och lärt mig otroligt mycket. Så hände också när jag kom till ufo-lampan av ufo-lampor; den med örnarna:
 
Den här fantastiska pjäsen är formgiven av Alice Nordin och producerad på Böhlmarks lampfabrik någon gång 1910-20. Om Arvid Böhlmarks lampfabrik finns inte mycket information att hitta online, men på amazon.com(!) hittar jag en skrift från 1937 som bland annat innehåller den här planschen:
 
 
Visst är väl lampan i mitten samma som såldes på Bukowskis för 10 000:- förra året?! (Kupan är ej original) https://www.bukowskis.com/sv/lots/712519-alice-nordin-tillskriven-takarmatur-bohlmarks-stockholm-1910-20-tal
 
 
Hur som helst; om designern Alice Nordin finns det mer att läsa online. Hon föddes i Stockholm 1871 som dotter till en gotländsk snickerimästare och kom att bli en av de beundransvärda, kvinnliga konstnärer som verkade kring förra sekelskiftet. Förutom lamparmaturerna för Böhlmarks skulpterade hon i marmor, gips och brons, bland annat för Gustavsberg.Tillsammans med Selma Lagerlöf startade hon "Damernas egen Akademi." https://www.bukowskis.com/sv/fineartbukipedia/941-alice-nordin http://www.signaturer.se/Sverige/AliceNordin.htm https://sv.wikipedia.org/wiki/Alice_Nordin Ytterligare något jag inte hade en aning om! Också Alice's syster var välutbildad och berömd grafiker och skulptör, Hjördis Nordin-Tengbom.
 
Alice Nordin, bild från wikipedia
 
 Men åter till lamporna, för annars kommer det här inlägget aldrig att ta slut!
 Söker man på Böhlmarks Lampfabrik får man upp det ena underverket till lampa efter det andra, jag hade absolut inte tackat nej till vare sig den med örnarna eller den här, med ekollondekor: 
 
 
www.bukowskis.se
 
Janne kan ju alltid ducka, inte sant? Dessa naturromantiska designmonster, som ju skulle passa så otroligt bra hemma hos oss, går i regel för slutpriser på 6 000-30 000:- hos de större auktionshusen så någon verkar det finnas som uppskattar dem! Tur, men visst är det ändå väldigt billigt?!
De mindre namnkunniga kusinerna, såsom vår spontaninköpta ufolampa, genererar på sin höjd några hundra kronor på loppis eller auktion, trots den sekelskifteshype som råder just nu. Hade varit jättekul att se ett hemma-hosreportage i ett sekelskifteskök med vitmålad pärlspont, lutade golvbrädor, kökssoffa och så ett gigantiskt kopparufo med utstickande glödlampor som hovrar över alltihop! (Fast vem vet, det kanske finns massor med sådana bilder, bara att jag missat dem?!)
 
Ja, så här går det till när jag lär mig något nytt. I och med detta inlägg har jag dessutom erkänt min ignorans offentligt, men jag tyckte det var ett för spännande ämne för att inte ta upp. Det vore jättekul med någon form av respons, är det bara jag som inte visste om detta? Hur ser din relation till ufo-lampor ut?
Google kan i sanning vara ens bästa vän! Och på tal om det; när jag verkligen trodde jag sett allt, alla konstiga varianter på lampor med hjortar, ugglor, svanar, ekorrar och örnar. Då dök den upp, under en sökning på "Böhlmarks lampfabrik." Den konstigaste av dem alla! Jag avslutar således det här mastodontinlägget med en bild på:
Fladdermuslampan!!! 
 
 
 
 

2015, vilket år! Del 2

Kategori: 1800-tal, 1900-tal, Allmänt, Grävlings Naturprodukter, Hantverk

Jag och Janne på bygdegårdens dag i början av augusti.
 
2015 har till största delen varit ett helt fantastiskt år. 
En tråkig sak är dock förkylningen jag dragits med hela vintern, våren och sommaren. Jag har bihåleinflammation, får urinvägsinfektioner och så småningom också feber. När juli övergår i augusti är jag riktigt trött och sliten. Det är många aktiviteter som får stryka på foten, mycket jag inte orkar. Inte så lyckat när vi förutom firman också renoverar hemma. Men det är bara att gilla läget och ta dagen som den kommer. Efter tre bihålespolningar hamnar jag i kö för operation.
 
Honungsljus på ljusstöpningsstativ samt färdigstöpta/färdiggjutna. Nålbundna armband med liten grävling på. Grävlingen är ett samarbete med http://www.salalaser.se/
 
Sensommaren och hösten blir lång, varm och härlig. Janne byter från skiftgång till dagtidsjobb vilket är underbart. Kvällarna använder vi till promenader, ljusstöpning och allmänt pyssel. Jag nålbinder tenntrådsarmband och Janne tar fram honungsljus som komplement till tjärljusen.
  
Nålbundna armband.
 
Vi försöker planera vår tid och se till att ha kul också och inte lägga all energi på "måsten".
 
Inför besöket på Jönköpings Allmogemarknad. Vi valde att besöka marknaden som turister istället för att sälja. 
 
Roligaste fyndet på Allmogemarknaden, en riktig pingla i brons! Jämför storleken med tändsticksasken i bakgrunden. Även om jag av princip är emot saker som låter tycker jag hon är helt ljuvlig i sin romantiska klänning och med sitt bistra valkyrieansikte.
Janne fyndade en bösspipa... 
 
 
Något som varit riktigt kul är instagramkontot vi startade under sommaren. Vi har fått massa fin respons, många följare och nya kontakter. Det har passat mig perfekt att pyssla med när jag inte orkat med så mycket annat. Förhoppningsvis är det kul för våra kunder, vänner och bekanta att kunna följa oss i vår vardag på @gravlingsnaturprodukter Jag får användning för alla hundratals foton jag envisas med att ta hela tiden och med lite filter, ramar och grejer blir de faktiskt riktigt bra!
 
 
Senhösten kom annars att handla mycket om tovade tomtar och tovade grävlingar. Jag plöjer tv-serier och nåltovar. Många tomtar blir det, men något måste man ju ha för händerna! 
 
 
I december skriver Upplands Nyheter ett väldigt fint reportage om oss, det finns att läsa här:
 
Så här i efterhand förstår jag inte hur vi orkade med julmarknadssäsongen, men jag misstänker att det beror på att det var så otroligt kul! En riktig upplevelse var kryptozoologiska utställningen i Wira bruk.
 
Oknytt och mystiska vidunder i Wira bruk.
  
12 december åkte vi på alternativt luciafirande i Jättendal. Vi hade blivit inbjudna (via Instagram) och åkte väl egenligen lite på vinst och förlust eftersom vi tyckte det verkade spännande. Det blev absolut årets höjdpunkt. Välarrangerat, välorganiserat, trevligt, fantastiska dräkter, fantastisk show... Vi var bokstavligt talat på arrangörernas egna gårdsplan, mitt ute i ingenstans, och det var helt magiskt!
 
Så här fin var vår hörna av utställningslokalen, alla utställare hade fått specialanpassade, mycket genomtänkta platser.
 
Det var verkligen ingen vanlig marknad och jag tror att de 1600(!) besökare som letat sig dit var väldigt nöjda. Otroligt trevliga var alla i varje fall. Konstnärerna och hantverkarna på plats höll väldigt hög nivå och vi kunde känna igen en del element från kryptozoologiska utställningen i Wira bruk!
Tillsammans med besökarna minglade ett stort antal väsen och programmet var späckat med spännande punkter. För den som klätt sig varmt var det en riktig helkväll.
Vi missade såklart en hel del, men då det var dags för kröningen av den alternativa Lucia stängde försäljnings/utställningsdelen och vi kunde smita ut och titta. Trots publikhavet såg vi bra, det var storbildsskärm uppriggad vid scenen och ljudet var fantastiskt. 
 
 
 Dagen efter var vår sista julmarknad och därefter var det dags för mig att operera bihålan. Jag hade förväntat mig en stor blåtira men det blev ett totalt antiklimax, det enda blåmärke jag fick var på foten... 
Egentligen skulle vi åkt och firat jul med mina föräldrar direkt efter operationen men då hade all ork tagit slut. Istället stannade vi hemma och hade det mysigt. Janne gjorde ett ryck med renoveringen och efter att ha tillbringat i princip hela 2015 i fullkomligt renoveringskaos är köket (nästan) färdigt! Det ser kanske inte ut som så mycket annat, men det känns som att det passar huset, och det passar oss.
 
Fantastisk julklapp nr. 1, färdigt kök!
 
Det blev en lugn, fin och traditionell jul på landet med mat, julgran och Kalle Anka (om än på datorn.)
 
Julgranen i biblioteket.
 
Jag fick många fina presenter men det är särskilt en jag vill visa upp, för den är så väldigt speciell. Det här underbara setet med frivoliteter är tillverkat av en otroligt duktig dam i Östhammar. Jag hoppas på många möjligheter att bära det framöver.
 
Fantastisk julklapp nr. 2
 
Det händer bra saker och det händer dåliga, sådant är livet och sådant har också mitt 2015 varit. Nu hoppas jag på ett spännande nytt 2016 där de bra sakerna överväger, samma sak önskar jag också åt alla er läsare.
 
 
 
 
 
 

2015, vilket år! Del 1

Kategori: 1800-tal, 1900-tal, Allmänt, Grävlings Naturprodukter, Hantverk, Nålbindning

Så här års är det alltid roligt att titta tillbaka på året som gått. Jag tjuvstartade lite redan för en månad sedan då jag gick igenom årets bilder för att göra fotokalender till Janne. Vad kul vi har haft! Det har hänt så mycket under året att jag måste dela upp berättelsen i två delar. 
Nu har jag uppdaterat husbloggen (den hemliga, säg till om ni vill ha lösenord till den för att följa husrenoveringen) och läst igenom vad jag skrivit här under året. Det blev några inlägg ändå och faktiskt inte bara om marknader och företaget vilket jag var rädd för ett tag. Men visst tar Grävlings Naturprodukter upp stor del av både mitt och Jannes liv nu och det syns. Hoppas ni inte misstycker.
Vet ni vad vi gjorde på nyårsafton förra året, förresten? Saltade in grävlingsskinn! Hur många andra kan säga samma sak?
 
 
 Tyvärr började inte 2015 på bästa sätt. Vår pigga lilla Stella-hund insjuknade hastigt och dog, inte ens två veckor efter att jag tagit den här bilden på hennes och Jannes (lyckade) mus-jakt i sopskåpet. Visst är det bra när den man tycker om får vara pigg fram till slutet, men det blev samtidigt en väldig chock och väldigt tomt och ensligt i huset.
 
 
Ungefär samtidigt slutade jag arbeta som personlig assistent och började på ytterligare en ny arbetsplats inom Daglig Verksamhet. Vilket fantastiskt jobb jag har hittat, jag kan inte trivas bättre och det passar mina förutsättningar väldigt bra. Att som vikarie få åka runt och jobba på olika verksamheter och lära känna många olika personligheter är en extra stor förmån. Ett samarbete med Vuxenskolan gör att jag också får hålla lite kurser för mina arbetstagare under våren, jättekul!

 
 
Det blev en hel del naturbilder i bloggen under vårvintern. Jag utforskade min nya kamera men kom till slut fram till att mobilen är bäst ändå med tanke på mina begränsade photoskills.
Förutom en envis förkylning (första sedan 2012) mådde jag bra i både kropp och själ och livet kändes ungefär lika stålande som det ser ut på bilderna!
 
 
 
Strax innan påsk lämnar vi den gryende våren på Gräsö och beger oss norrut till Jannes bror. Plötsligt är snön meterdjup och utsikten hisnande!

 
 Janne drar snowracern. Jag får också prova på att åka.
 
Lagom till påsk fick jag totalt dille på påskfjädrar. Svenska, naturfärgade sådana. Jag plockade fjädrar av vingar från nötskrika, gräsand och fasan och band vippor i långa banor.  
   
 
Med våren kommer en ytterligare översvämning av naturbilder på bloggen.
 
      
 
Med våren kommer också marknadssäsongen och en riktig höjdpunkt blir Järnvägsmuséets 100-årsjubileum i Gävle.
Ångande och tutande lok, fina dräkter, härlig stämning och massa trevliga människor!
 
 
 
Bland annat träffar vi Anders Lindkvist som säljer en bössa till Janne. Detta drar igång någon slags kedjereaktion och numera ser det ut så här hemma:
 
 
Nej, det är inte alla....
 
Ett litet linnesömnadsprojekt hann jag också med under året, det var längesedan sist! En liten särk till Jannes brorsdotter utan några större krav på tidsenlighet. Jag vet inte om den passade men det var kul att sy i linne igen.
 
 
Vi har varit på en hel del utflykter under året, både "privata" och med firman. En av de roligaste var nog exkursionen till Örskär sista maj. Tillsammans med Jannes mamma och hennes sambo åkte vi med på Upplandsstiftelsen/Skärgårdsstiftelsens guidade tur för att lyssna på gölgrodor. Just den dagen bjöd på precis alla väder, från solsken till hagel och guidningen gick över både stock och sten. Om vi hörde några grodor? Ja, i mängder! Vi fick t.o.m se dem plaska runt! Extra roligt var att alla de andra deltagarna i exkursionen var så otroligt kunniga och engagerade. En riktig toppendag, särskilt som jag orkade följa med överallt utan problem. 
 
Örskärs fyr och gölgrodegöl
 
Kul kan man ha på hemmaplan också, under Gräsö Konstrunda höll vi till i Söderboda hemma på Gräsö och sålde bättre än vi någonsin kunnat tänka oss. Vi börjar ana att vi faktiskt har ett fungerande koncept. Hela tiden dyker det upp nya idéer på saker att utöka sortimentet med. 
 
 
Fortsättning följer...