Bomärkt

En blogg om hantverk och historia

Funderingar kring luftmaskor

Kategori: Hantverk, Reenactment

Ibland så händer det att man snubblar över ett mysterium. Som när Janne behövde ett snöre till ett av sina nätprojekt och jag lärde honom att virka luftmaskor eftersom det går fort. Och så började jag fundera. Virkade luftmaskor, det är ju faktiskt en enklare form av gaffelpåtning, och påtade gjorde man redan på vikingatiden. Redan långt innan vikingatiden sydde man dessutom kedjestygn. Och vad är då kedjestygn om inte luftmaskor fast med tyg emellan?
 
 
 
Ur Hemmets Journals broderiskola
 
Så tyckte jag då att det var dags att gå till botten med virkningens historia, är det verkligen ett så modernt påfund som alla säger? Finns det verkligen inga äldre fynd av luftmaskor, det är ju en så otroligt grundläggande metod?
 
Det visar sig vara lättare sagt än gjort. Till slut hittar jag den informativa kandidatuppsatsen Ursprung: okänt : Virkningens utveckling i Sverige fram till 1900-talet där Pia Sandgren iallafall ställer sig frågan. Det är inget särskilt digert referensmaterial hon har att hänvisa till, kan det verkligen vara så att virkningens uppkomst är obruten mark inom textilforskningen? 
 
Nu hoppas jag såklart att någon smartare/mer beläst än jag kan hjälpa mig, för det känns som att det ligger en virknål begraven här. 
 
Slutligen rekommenderar jag verkligen en genomläsning av uppsatsen ovan, den är på 33 sidor och avhandlar bland annat virkningens anseende i slutet av 1800-talet.
"Virkningen är ett lättjefullt arbete, vilket bevisas av att det kan utföras halvliggande. Hon beklagar att husslöjdens folkuppfostran går förlorad och att ungdomen har blivit förslappad."
 
 
 

Janne ger traditionell virkning fingret

Kategori: Hantverk

 
Så här gick det när jag lärde Janne att virka. Uppenbarligen skall jag aldrig bli textillärare. Men det viktiga är ju att det fungerar, inte hur det fungerar.
 

Laga skinnvantar

Kategori: Hantverk, Skinn och läder, Sömnad

I december skrev jag om mors tumvantar  här: Tumvantar i skinn och nu var det dags för första lagningen. Tråden i vantens känsligaste punkt; tumvecket, har slutligen gett med sig. 
 
 
Vanten är sydd med tvinnad, vaxad lintråd och då det inte är några skador på lädret behöver jag inte göra så mycket mer än att sy i en ny söm. Men jag börjar med att vränga vanten så att jag kommer åt sömmen inneifrån.
 
 
Tumvecket är lite pilligt, det är lätt att bitarna drar sig. Därför syr jag i en tråd igenom alla delar och knyter till. Man kan också nåla eller limma, men jag gillar den här metoden bäst.
 
 
Jag vaxar och tvinnar lintråden jag skall sy med för att få den extra hållbar:
 
 
Tråden fäster jag genom att sy några stygn på samma ställe, en bra bit in på den gamla sömmen så att den inte riskerar att repa upp sig mer. Sedan är det bara att sy. Och inte glömma att fästa ordentligt sen, förstås.
 
 
Färdig! Nu håller den förhoppningsvis i några år till.