Bomärkt

En blogg om hantverk och historia

Badortsdagarna 2015

Kategori: 1800-tal, 1900-tal, Grävlings Naturprodukter, Hantverk, Reenactment

 
Så var 2015 års badortsdag till ända. Vi hade förberett oss med ljusstöpning och taklagning, kaffe, mackor och fikabröd. I år hade vi dessutom extra fint sällskap i form av Historiska Kompaniet.
 
 
Solen strålade från klarblå himmel. Underbart, men tyvärr var det nog många som drog till havs istället för in till Öregrund. Trevligt hade vi dock ändå!
 
 
 
 
Lördagens outfit. På tal om sådant, är det någon som sett senaste nytt på H&M?
 
 
Bild från hm.se
Är det måhända Janne som inspirerat? Stilig är han iallafall i sin vegamössa. 
 
 
Själv testade jag de pussande minkarna som accessoar.  De var förbluffande varma och blev omåttligt beundrade. Dock gjorde solen att jag ganska snart behövde lägga av mig dem.
 
I kön till färjan tidig lördagsmorgon. 
 
Trots värmen börjar man känna att hösten kommer smygande. Kvällarna är mörka, morgnarna kalla och daggdränkta. Skogen dignar av svamp och bär, nu börjar också lingonen mogna.
 
 
Visst är vi privilegiade här i Norden med våra växlande årstider!
 
 
 
 

Äntligen brickvävningsbrickor!

Kategori: Grävlings Naturprodukter, Hantverk, Reenactment

Senaste tillskottet på Grävlings Naturprodukter Gräsö, brickvävningsbrickor i björklaminat.
 
I över tio år har jag letat, klurat, funderat.
Brickvävningsbrickor man kan använda även på vikinga/medeltida evenemang. Alltså inte för stora men inte heller för små för att vara hanterbara. Man skall kunna ha många tillsammans så man kan väva bokstäver och mönster utan att brickpacken blir för bred (då blir slitaget på varpen ojämnt) Och så skall de såklart se ok ut också ur ett återskaparperspektiv, utan att för det kosta en hel förmögenhet. Helst hållbara också, så det inte blir som de superfina jag bytte till mig på Bäckedal, som nu, efter tio-femton år torkat ihop och blivit spröda.
(Trots att de är utkluvna ur ett stycke björkved efter alla konstens regler.)
 
 
Brickvävningsbrickor i vanlig björk som förvarats för torrt. 
 
Tjugo stycken av brickorna på lilla bilden ovan tror jag att jag hade från början, vilket tyvärr inte räcker så långt, förutom att de också var lite för tjocka. Bandet nedan, något anfrätt efter att ha legat i min handväska sedan 2004, tror jag vävdes med 36 brickor och det är ju inte särskilt brett. Har för mig att brickorna jag använde mig av då var gjorda av en vanlig kortlek vilket ju uppfyller kraven på både tunnhet, mängd och storlek, men knappast kravet på autenticitet. 
 
 
 Genom åren har jag funderat på att skikta horn, använda mig av pergament, råhud... Allt har fastnat någonstans på vägen just för att tillverkningsprocessen i samtliga fall blir alltför knölig. Senaste tanken handlade om att pressa ut brickor ur fanér med en slags stans. Vi kom såpass långt att Janne köpt en press att bygga om, men sedan stod det still... Ända tills vi var på Hönsbytardagar i Ramstalund och träffade på Cia som har företaget Sala Laser! Bara några dagar senare damp de första testbrickorna ned i brevlådan hemma, en i körsbärsfanér och en i tunn björklaminat. Helt perfekta i storlek (5x5cm) och med hålen på precis rätt ställe! Inte för långt in, inte för långt ut i kanten. Och med ett extra hål i mitten så att man lätt kan fixera dem med en stor säkerhetsnål, alternativt trä i en extra förstärkningstråd för kraftigare band. 
Ganska omgående insåg jag överlägsenheten hos björklaminatet. Trots att det var mycket tunnare, bara drygt 1mm, är björkbrickorna oerhört mycket stadigare än dem i fanér.
Det blir lite av den historiska korrektheten som får stryka på foten. För även om man kan sträcka sig till att krysslimning av tunna träskikt förekommit väldigt länge, finns det ju absolut inget som tyder på att man gjorde brickvävningsbrickor så. Men då kanterna är lätt brända av lasern, vilket också gör dem mjuka och fina, ser man inte att de består av flera lager.  
 
 
 Så de ser i varje fall ut som historiskt korrekta träbrickor, men håller betydligt bättre. Jag hoppas att jag gjorde rätt val, jag vill ju att både jag och alla som köper av dem skall kunna slita ordentligt med och på dem i många år! 12:-/st kommer de att kosta om man köper 19 eller färre, annars 10:-/st. 
Jag kan säga att jag är riktigt sugen på att komma igång och väva igen, kanske kommer det rätt som det är upp ett inlägg om hur man väver ett bokstavsband!
 
 
 
 

Varför inte en punggrävling till påsk?

Kategori: Allmänt, Hantverk, Reenactment

Trodde ni det var påskharen som kom med godis till påsk? Jo, till somliga kanske, men inte till alla. När jag var liten var det t.ex tranan som kom och la godis och presenter i den strumpa man måndagen före påsk hängde upp på sovrumsdörren. 
I Australien är det istället punggrävlingen, the easter bilby, som kommer med påskägg.
 
 
Till alla er medeltidsentusiaster där ute önskar jag att punggrävlingen kommer med just den sorts påskägg konstnären Gunilla Lervik Cutileiro målar:
 
Ni andra kanske blir gladare för vanligt godis!
 
GLAD PÅSK hur som helst!