Bomärkt

En blogg om hantverk och historia

Konsten att ta rätt på älgens laterala metapoder

Kategori: Hantverk

Jag tänkte fortsätta med ännu ett inlägg om saker som inte finns att hitta på internet (ännu!)
Varning! Det här inlägget har viss äckelfaktor. För alla som tycker det är läskigt kan jag dock trösta er med att det kunde ha varit mycket värre; Janne flådde nämligen fårpungar häromdagen. Det tänker jag inte blogga om.
 
Ett av kursmomenten på kursen Människa Natur Teknik på Bäckedals Folkhögskola handlar om att ta tillvara på ALLT på en älg. Nu gick jag ju textilkursen istället, men jag lärde mig ändå att uppskatta det trevliga lilla ben som utgår från lättklövarna på älgarnas framben. Det är ungefär 20 cm långt, smalt och smidigt och passar utmärkt till t.ex. falsben och nålbindningsnålar. På Bäckedal användes det framförallt för att ta rätt på nässelfiber med, samt som hårnål. 
 
 
Genom åren har jag varit med och tagit rätt på en hel del sådana här, jag brukar passa på vid älgjakten och om jag inte varit hemma har far varit snäll och flått ur dem. Har jag haft riktig tur har mor dessutom kokat rent dem åt mig!
I år råkade jag tigga till mig ett antal älgfötter av Jannes morbror, som egentligen använder dem till hundträning. Eftersom det var några år sedan jag sist tog rätt på några ben, velade jag lite om huruvida det var i framfötterna eller bakfötterna de egentligen satt. En snabb igenomklämning gav inget svar, så jag fick med mig alla sorter hem. 
Hemma på diskbänken öppnade jag upp fot efter fot, med en alltmer skeptisk Janne vid min sida. Lättklövarna slutade alla i en liten förkrympt klump, några fina ben stod inte att finna någonstans. 
"Är du säker på att du inte blivit lurad? Det kanske är ett revben? Eller från en hjort? En häst?" tyckte Janne.
Det var nu jag upptäckte att man inte kan googla fram någon information alls om det här specifika benet. Inte ens ett komplett älgskelett lyckades jag få fram.
En fortfarande skeptisk Janne hittade till slut en schematisk bild på ett älgskelett i kurslitteraturen från jägarexamen, där något liknande ett avslutat ben fanns avbildat på älgens framben.
Huruvida jag lyckats få sex bakfötter av Jannes morbror (det såg inte så ut) eller om älgarna här uppe är missbildade vet jag inte, men något knas var det iallafall!
 
Nästa omgång älgfötter var dock helt normala, så jag passade på att fota en liten instruktion på hur man tar tillvara på de laterala metapoderna (tusen tack Lena för informationen, du är bäst!) ifall någon annan skulle få samma problem som jag. 
 
Älgframfot. Jag skär med skalpell från mellan lättklövarna och uppåt. Det går också bra att använda kniv, det viktigaste är att det du använder är riktigt vasst. 
 
Mer än så här behöver man inte öppna upp.
 

Här sitter benen, det vita glansiga längst ut på kanterna. 
 
 
Snitta försiktigt i hinnorna. Här har jag flått lös benets spets.
 
Här är det svåraste momentet; att få loss själva benknotan.
 
Med många fina snitt och ett visst mått av våld går det dock till slut. Försök vrida och vända och skära från många olika håll. Här har knotan nästan lossnat.
 
Och så här ser benet ut, lite pedagogiskt placerat på en annan älgfot.
 
Fler pedagogiska bilder.
 
Koka benen i vatten med lite vittvättmedel i (Jannes tips!) tills det går att pillra bort hinnorna. Försök att ta upp dem så fort som möjligt om du skall göra nålar eller liknande av dem, kokningen skörar.
TILLÄGG! Koka inte!! Läs Lenas kommentar nedan. 40-50 grader skall det vara istället. 
 
De färdiga benen! Man kan se på dem att de kommer från ett ungdjur, då delarna inte är helt sammanvuxna. Hade jag fortsatt koka skulle den översta delen av knotan fallit av, men samtidigt skulle benen också fått en trevligare, vit färg. Vill man använda dem till hårnålar behöver man antingen limma eller helt enkelt välja ben från ett äldre djur.
 
 
 
 
 
 
 

KOMMENTARER:

  • Lena säger:
    2013-12-24 | 22:08:36
    Bloggadress: http://parlstickare.dreamwidth.org

    Tack för komplimangen! Liten varning dock: jag skulle inte rekommendera att koka ben, eftersom detta kan tunna ut fettet i märghålan så mycket att det tas upp i benens porer istället för att rinna ut genom de större nerv- och blodkärlshålen. Ha benen istället i varmt vatten (40-50 grader) tills fettet kommit ut.
    Se även här för tips: http://www.jakes-bones.com/p/how-to-clean-animal-bones.html

    Svar: Åh, tusen tack för tipset! Jag har inte tänkt på att det faktiskt finns ett mellanting mellan att koka och behålla benet rått. Det är alltså därför kokta ben kan bli lite fettiga och otäcka! Jag ändrar i texten!
    Bomärkt

  • Janne säger:
    2013-12-25 | 06:20:30

    Nu lärde jag mig något nytt!:)
    Det skall jag testa nästa gång jag kokar rent någonting.

    Janne

  • Elle säger:
    2014-02-18 | 15:00:44

    Kan ni göra hårnålar? I så fall köper jag gärna.. Behöver!!" och de var jättefina ju..

    Svar: Det är tyvärr dåligt med älgfötter här på ön, men kan ni inte få tag på själva? För att det skall bli fina pinnar behöver de komma från ett äldre djur, sedan är det bara att följa instruktionen ovan. Det är jag säker på att ni fixar! Pinnarna som vi sprättade lös i den här omgången var från kalv, du ser på bilderna att de är väldigt klena plus att de tappar den fina, övre delen av knotan när man kokar dem.
    Bomärkt

  • Elle säger:
    2014-02-18 | 22:24:25

    Ska gräva i frysen och kolla tog ju reda på några skånkar till hunden ;)

Kommentera inlägget här: