Bomärkt

En blogg om hantverk och historia

Funderingar kring luftmaskor

Kategori: Hantverk, Reenactment

Ibland så händer det att man snubblar över ett mysterium. Som när Janne behövde ett snöre till ett av sina nätprojekt och jag lärde honom att virka luftmaskor eftersom det går fort. Och så började jag fundera. Virkade luftmaskor, det är ju faktiskt en enklare form av gaffelpåtning, och påtade gjorde man redan på vikingatiden. Redan långt innan vikingatiden sydde man dessutom kedjestygn. Och vad är då kedjestygn om inte luftmaskor fast med tyg emellan?
 
 
 
Ur Hemmets Journals broderiskola
 
Så tyckte jag då att det var dags att gå till botten med virkningens historia, är det verkligen ett så modernt påfund som alla säger? Finns det verkligen inga äldre fynd av luftmaskor, det är ju en så otroligt grundläggande metod?
 
Det visar sig vara lättare sagt än gjort. Till slut hittar jag den informativa kandidatuppsatsen Ursprung: okänt : Virkningens utveckling i Sverige fram till 1900-talet där Pia Sandgren iallafall ställer sig frågan. Det är inget särskilt digert referensmaterial hon har att hänvisa till, kan det verkligen vara så att virkningens uppkomst är obruten mark inom textilforskningen? 
 
Nu hoppas jag såklart att någon smartare/mer beläst än jag kan hjälpa mig, för det känns som att det ligger en virknål begraven här. 
 
Slutligen rekommenderar jag verkligen en genomläsning av uppsatsen ovan, den är på 33 sidor och avhandlar bland annat virkningens anseende i slutet av 1800-talet.
"Virkningen är ett lättjefullt arbete, vilket bevisas av att det kan utföras halvliggande. Hon beklagar att husslöjdens folkuppfostran går förlorad och att ungdomen har blivit förslappad."
 
 
 

KOMMENTARER:

  • Vix säger:
    2013-03-15 | 22:20:50
    Bloggadress: http://windwraith.blogspot.com

    Det är nog så, att virkning är obruten mark... En av de bättre böckerna är Lis Paludans "Haekling", finns översatt till engelska också. Vad jag vet så finns det inga bevarade saker som är virkade (det vi kallar virkning idag iaf) äldre än sent 1700-tal/tidigt 1800-tal! Hur knäppt som helst, med tanke på hur behändigt och enkelt det är. Något borde ju ha överlevt, tycker man.

    Svar: Jag blev väldigt förvånad när jag snubblade över det här (nackdelen med att inte vara akademiker är ju att man i stort sett famlar sig fram!) och det känns som att det finns ganska mycket kvar att upptäcka. Pia Sandgren stödjer sig i stor del på Paludans bok men hänvisar också till en (i mitt tycke tvivelaktigt daterad) virkad pung från 1693 som ju kullkastar en del av hennes teorier.
    Bomärkt

Kommentera inlägget här: