Året som gick
Kategori: Allmänt, Hantverk, Skinn och läder
Så var 2013 slut och 2014 tar sin början.
Det har på många vis varit ett mellanår för mig, jag sjukskrevs 10:e januari och har inte kunnat jobba sedan dess. Jag har kommit längre och längre ifrån kampanjer, omskyltningar, förlovningar, omarbetningar, rea och allt annat kul man gjorde på jobbet. I augusti valde jag dessutom frivilligt att säga upp mig för att permanent flytta till Gräsö. Vilket leder mig till att 2013 också har varit mitt livs bästa år!
Trots olidlig smärta, evig väntan på mediciner som sedan inte verkar, ben som inte vill gå, fingrar som inte vill lyda, har jag ändå aldrig haft det så bra som jag har det nu. Det är såklart tack vare Janne!
Skogens tystnad, havet som brusar, mossan under fötterna där man går. Hundarna som håller en sällskap och släpar med en ut varje dag, ett hus som alltid tillhandahåller pyssel i olika omfattning. Och så aldrig sinande omsorg och kärlek.
Dessutom nya vänner och ny familj, samtidigt som vi försökt upprätthålla kontakten med min gamla hembygd också.
Inför detta året hoppas jag såklart först och främst på medicinering som hjälper, så att jag kan börja rehabilitera mig tillbaka. Att bli någorlunda frisk igen, hitta ett spännande, nytt jobb här uppe. Jag har massor med idéer och uppslag, trots bakslag efter bakslag blir jag aldrig nedslagen längre. Också det tack vare Janne, såklart.
Tack vare bloggen kan jag gå tillbaka och se att jag trots allt lyckats åstadkomma en del året som var, vilket känns bra. Jag tror därför att jag kommer fortsätta med det om jag orkar, det är lätt att tycka att man inte gjort något vettigt alls annars.
På tal om det passar jag på att lägga upp bilder på de julklappar jag gjort, nu när de är utdelade och uppackade:
Maskinbroderade bärkassar till svärfar. "För maskinbroderi är ju så enkelt, det kan jag..." Nå, det skall föreställa schäfrar.
Nålbundna strumpor till brorsonens flickvän. Jag är inte helt säker på att hon fått dem än, jag lämnade dem under granen hos mor och far. Men jag är nästan 100% säker på dels att hon vet vad hon skall få, dels att hon inte läser här! Skaftet har jag bundit med bouclégarn i ylleblandning, det blev riktigt lurvigt och bra! Annars har jag använt Lidl's ullgarn och de är körda i maskin på 40 grader i såpa. Sista gången jag använder såpa häruppe, strumporna kändes såpiga och kladdiga efter tvätten. Antagligen någon kemisk reaktion med vattnet. Fick skölja dem flera gånger för hand. Nästa gång blir det diskmedel (hade nästan slut på det den här gången.)
För många månader sedan skev jag att jag fått en ny hobby. Nu, äntligen, börjar man se lite resultat.
Jag ger er: Tenntrådsslöjd!
Nedan ser ni mitt första försök med ett traditionellt armband(svart och turkost) samt svärmors julklapp med nålbunden tenntråd som dekoration.
Mammas armband, nålbundet med mammenstygn:
Elkes armband, samma teknik, men på egengarvat renskinn och med grå tenntråd:
Knapparna, som jag faktiskt gjort själv, är av rådjurshorn och alla är olika!
Ingen julklapp, men väl decemberpresenter, är grävlingarna nedan. Lyckan var stor när Janne hittade dem på IKEA, men då en av dem skulle vara till en liten flicka bestämde jag mig för att byta ut den blå skjortan (till vänster) till något lite mer passande. Gamla tygbackar åkte fram och jag hittade spetsar, band, tygbitar och knappar jag sparat på sedan innan jag flyttade hemifrån. Eftersom Janne inte var hemma valde jag att sy för hand istället för att bära ned symaskinen från ovanvåningen. Det tog lite längre tid mot vad jag tänkt, men jag är hyfsat nöjd med resultatet:
IKEA skall ha en stor eloge för grävlingarnas naturtrogenhet, förutom den blå skjortan då. När de överlämnades gick familjens grythund helt i spinn! Som tur var undkom de dock hans attack.
Inför året som kommer hoppas jag kunna ta tag i mitt nya historiska projekt, eller åtminstone ordna fram någorlunda gångbara marknadskläder till mig och Janne. Jag kommer fortsätta med tenntrådsarmbanden och förhoppningsvis kunna börja sälja av dem (om jag blir piggare). Jag nålbinder en hel del igen, just nu går jag på nålbindningsträffar i Öregrund (är det inte ett fantastiskt ställe jag bor på?!) och testar vasastygn. Förhoppningsvis kan jag fortsätta experimentera med nya stygn, mönster och modeller under året. Mer är väl inte värt att hoppas på.
GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET NU, ALLA SOM LÄSER HÄR!
svärmor säger:
Jag är mycket glad att ha fått dej till svärdotter, ni passar så bra ihop Janne o du. Ni tycker om att pyssla båda två och fina saker gör ni! Tack så hemskt mycket för det fina armbandet, jag blev mycket glad över det.
Det är så roligt att få ta del av dina tankar i bloggen.
Lycka till båda två och hoppas ni får ett bra 2014!