Bomärkt

En blogg om hantverk och historia

Skäfte - Skavfräken

Kategori: Hantverk

2012 gick jag och Janne många och långa promenader på Gräsön tillsammans med Jannes hundar. Under en av dem gjorde jag ett roligt fynd, nämligen ett stånd av skavfräken:
 
 File:Equisetum hiemale nf.jpg
 
Alltsedan mitt första hantverksläger har jag klämt och känt på så gott som varenda fräkenväxt jag fått syn på, men det var väldigt många år sedan sist jag hittade på riktig skavfräken, eller skäfte, som det också kallas. 
Den kiselstinna stammen är så sträv att man med lätthet kan fila naglarna med den, för att inte tala om trä, horn, ben och till och med metall! Den kan bli nästan en meter hög, är räfflad längstmed stammen med ca 20 räfflor, är ihålig men trots detta mycket svår att trycka ihop. Den har inte mycket till blad utan är egentligen bara ett hårt rör med en sporansamling på toppen.
Det var svarvaren Torbjörn Sundström som först introducerade skavfräken för mig på Hantverkslägret på Kronobergs slottsruin, titta gärna in på hans sida och bli förundrad över alla fantastiska saker han åstadkommit. Jag minns att han efter att ha svarvat sina objekt på en enkel svegsvarv slipade med skavfräken och oljade in med en halv hasselnöt. Gissa om man vart imponerad!!  
 
Denna speciella växt har förutom som sandpapper också fått fungera som stålull, ihopknuten till en skäftviska skall den vara oslagbar för att rengöra grytan efter ett mesekok! Den gryta stålull inte rår på skall tydligen bli blank och fin igen med en skäftviska. Man har även använt skavfräken till att skura golv med och dess egenskaper går igen i de många namnen, t,ex. skavgräs, skavrör, skurgräs, skäfte och sjäfte.
 
Att det varit en viktig växt en gång i tiden kan man ana då det dyker upp i gamla ortnamn såsom Skäftekärr och Skäftesfall. Växten som sådan finns omnämnd första gången i Bromelius Chloris gothica år 1694 men har funnits här mycket längre än så, släktet fräkenväxter skall ha funnits i Skåne redan under  trias-juraformation för mellan 251–146 miljoner år sedan. (Taget från http://gamla.skillingaryd.nu/Natur/2009/skavfraken.090427.html)
 
Härjedalingar drygade förr i världen ut kassan genom att ta med och sälja buntar av skavfräken när de på vintern drog till Hälsingland för att arbeta. Det skall tydligen fortfarande finnas en viss efterfrågan av skavfräken idag, då den används till finjustering av träblåsinstrument! (Från det här häftet: http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2010/Brannjgras-och-andra-anvandbara-vaxter.pdf Rekommenderas för övrigt, mycket trevlig liten skrift!)
 
Jag passade på att testa min skavfräken och färdade en nålbindningsnål i horn som Janne gjort:
 
 
Det gick som smort! Alla kvarlämnade grader, räfflor och hack försvann och efterlämnade en otroligt blank och fin yta.
 
 
Som tre sandpapper i ett, ungefär! Inte behövde man ta i så hårt heller.
 
Hippochaete hyemalis, skavfräken
 
samt ovan nämnda
 
Kommentera inlägget här: